Ohämult.

Jag blir så trött på mig själv.

Började halv 1 i dag för att gå på ett booster möte som var sissodär lagom givande, sen jobbade jag sen grill.
Tiden gick extremt långsamt och jag ville inget annat än att få stänga och gå hem.

 Så när klockan äntligen blir 9 så ska jag snabbt stänga av allt och börja städa. men vad gör jag. fick någon slags kortslutning i huvudet så i stället för att stänga av frityren så öppnar jag den och vipps så forsar det plötsligt ut 180 gradig olja på mitt ben.
Min reaktions förmåga är inte den snabbaste så jag hinner tänka Oj hur hände det här? och fundera på om jag skulle dra ner eller upp byxorna (gjorde det sist nämnda) innan jag skriker HJÄLP GERD!

Gerd kommer galloperande med en påse mjöl som hon häller på mitt ben medan oljan fortsätter forsa ut, för jag var ju inte smart nog att stänga den igen.
Hela restaurangen hade tydligen följt dramat med stort intresse.

För att vara på säkra sidan ringer Fredrik sjukmännen så dom kan plåstra om mig så jag slipper typ lisas fot symdromet som inte var vacker.

Vid det här laget har jag återhämtad mig lite så jag är i fullt sjå med att städa stekbordet när 4 stora starka karlar och en polis kommer in spattserande.

Medan dom smörjde in mitt ben med en mysig salva fick jag övertyga dom om att det inte var restaurangens utrustning det var fel på utan att jag bara var lagom dum i huvudet.

Detta var ohämult pinsamt.



Det är tur att Gerd finns i mitt liv så att någon kan ta hand om mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback